Vinprovning
Svälja eller spotta
En fråga som ofta
uppkommer när man provar vin är om man känner smaken på vinet lika bra om
man spottar ut som när man sväljer vinet?
Rent fysiskt smakmässigt
är det knappast någon skillnad mellan att svälja eller spotta. Smaken
upplevs i munhålan och alla smaksensorerna finns i huvudet, inga i magen
eller på vägen ner till magen. Tungan känner skillnad på fyra olika
grundsmaker, sött längst fram på tungspetsen, salt framme på tungans sidor,
surt bak på tungans sidor och bittert längst bak på tungan. Därför är det
stor skillnad mellan att prova med respektive utan mat, det vill säga den
upplevelse man får genom blandningen av smaker. Vissa hävdar att så mycket
som 90% av vinupplevelsen sitter i näsan. Det är kanske
lite överdrivet, men
luktsinnet spelar en mycket viktig roll.
Hur
är det då med dom som spottar ut sitt vin blir dom inte påverkade av
alkoholen i vinet?
En
del hävdar att kroppen börjar absorbera alkohol om man har vinet mer än 9
sekunder i munhålan.
Spottar man alltså inte
ut vinet inom 9 sekunder så absorberar kroppen alkoholen även om man spottar
ut det sen. Det stämmer att alkoholen tas upp av slemhinnan i munhåla och
svalg, men det tar mer än 9 sekunder, så om man spottar ut efter att ha
smakat så är det bara mindre mängder som absorberats. Ibland kan man ju
tycka att även den som spottar ut vinet verkar vara lite lätt påverkad, men
det beror nog på att de flesta inte kan låta bli att svälja en del snarare
än att alkoholen absorberats i kroppen innan man spottar ut.
Den
svenska kulturen innebär att det känns som ett slöseri att spotta ut
någonting som är både dyrt och gott och det kan man ju instämma i. Därför så
krävs det en hel del träning och beslutsamhet för att låta bli att svälja.
Men de flesta människor som provar vin gör det tillsammans med goda vänner
och då vill man ju oftast svälja vinet.
Vad
är det då som är viktigt att tänka på vid en vinprovning?
Vid en vinprovning skall man vara noga med serveringstemperatur, luftning
och dekantering av vinet. Vin skall naturligtvis serveras kristallklart
eller nästintill. Om det finns partiklar i vinet så måste man dekantera det.
När man dekanterar ett vin häller man över vinet från en flaska till en
karaff. Detta gör man främst för att många unga viner mår bra av att
dekanteras då de börjar utvecklas så snart de får kontakt med luften. Äldre
viner dekanterar man för att bli av med den fällning eller bottensats som
bildas i mognande röda och vita viner. I rött vin beror fällningen på att
färgämnen från druvskalet lägger sig i botten på flaskan. I vita viner
består fällningen av andra ämnen från druvan. Fällning kan dock vara ett
tecken på någon slags förorening. Man ska vara speciellt misstänksam om
slöjor eller finare grumling förekommer för då kan vinet ha drabbats av
järn- eller kopparfällning, vilket bildas om vinet haft direkt kontakt med
metall. Om
vinet innehåller bubblor kan det vara ett symptom på en
andra jäsning och är därför ofta ett dåligt tecken.
Glaset
Tänk på att glas gärna drar till sig doft från skåpen. Den sköljs enklast
bort med vatten. Använd gärna ett päron- eller tulpanformat glas som står på
fot och där kupan är rymlig nertill samt smalnar av uppåt. Formen gör att
doften koncentreras och att vinets bouquet bevaras i glaset så länge som
möjligt, alltså de dofter och smaker som kommer från vinets mognadsprocess
på flaska.
Häll inte upp för mycket vin, 5 cl i varje glas brukar vara lagom vid en
provning. Då kan man, om man vinklar glaset, lätt studera färgen på vinet
och dessutom så stannar dofter kvar längre i glaset
Ljuset
Vanligt dagsljus är absolut bäst.
Underlaget
Man ska ha möjlighet att titta på vinets färg mot en vit neutral bakgrund,
till exempel en vit bordsduk eller ett vanligt vitt papper.
Lukter
Undvik så långt det går att ha dofter i närheten som kan vara störande för
provningen. Det kan till exempel vara dofter från parfym, rakvatten,
cigarettrök och blommor. Att dricka kaffe eller äta kryddstark mat före en
provning är inte heller helt lyckat.
Tillbehör
Ett glas vatten och lite vitt bröd är bra då de neutraliserar gommen mellan
de olika vinerna i provningen.
De
tre sinnena – syn, doft och smak
När man provar
vin är det främst de tre sinnena syn, doft och smak som man använder sig av.
Studera färgen på vinet
Genom att luta glaset och betrakta det mot en vit bakgrund kan man bilda sig
en uppfattning om vinets utseende. Är vinet klart eller grumligt, innehåller
det bubblor eller partiklar. Färgen hos vin kan variera mycket, har den djup
och nyans, förändras färgen ut mot glasets kant. Tittar man på vinets
yttersta kant, så kan man se att unga röda viner har en blåröd kant och att
mogna rödviner har en tegelröd kant som övergår till brunorange. Vita viner
kan vara alltifrån färglösa till bärnstensfärgade.
Dofta på vinet
Undersökningar visar att vana vinprovare har tränat upp ett bättre doftsinne
än genomsnittet. Man kan alltså med träning få en känsligare näsa. Vinets doft
förstärker man genom att hålla glaset i skaftet eller foten och snurra runt
det några gånger. Detta innebär att man anrikar doftämnen i kupan ovanför
själva vinet. Sedan drar man snabbt in doften i näsan. Med lite träning så
kan man lära sig vilken druva eller druvblandning som vinet är tillverkat
av. Man kan också känna om vinet är ungt eller moget, om det doftar nyvässad
blyertspenna eller stall. Dessa uttryck, nyvässad blyertspenna och stall,
behöver inte betyda att vinet doftar just så, men att doften kan associera
åt det hållet. Dessa och liknande uttryck används för att man som vinprovare
ska kunna minnas och identifiera olika dofter och viner.
Smaka på vinet
Ta en rejäl klunk och känn smakerna medan man rullar runt vinet i munnen.
Dra in luft genom vinet (sörpla) för att syresätta det ytterligare och
verkligen få fram aromer och smak. Andas sen ut genom näsan. Detta ger dig
en maximal smakupplevelse. Sedan kan man börja med att bestämma om vinet är
tunt eller fylligt. Därefter om det är kraftigt, koncentrerat eller utspätt
och även om vinet är balanserat eller oharmoniskt. Är det någon ingrediens
som tar överhanden till exempel syra, garvsyra eller alkohol. Slutligen så
bedömer man eftersmaken är den lång eller kort. Ett vin med lång eftersmak
är av bättre kvalitet än ett med kort eftersmak. Det finns ett par saker som
man kan tänka på när man rullar runt vinet i munnen som inte direkt har med
smaken att göra utan snarare med känseln. En av dessa är garvsyran,
tanninerna, den sträva och bittra smaken från druvskal, stjälkar och ekfat.
Har vinet mycket garvsyra så känns det strävt och läpparna fastnar nästan på
tänderna. Det finns dock olika typer av garvsyra. Den mjuka och lena
garvsyran som man hittar i kvalitetsviner samt den vassa och grova garvsyran
som man hittar i enklare viner.
Upp
© Copyright 2011
Mårtsbo Konsult & VinNytt AB
|